Lyssna till specialpedagog Gunnel Wendick, som kort berättar om den forskning och beprövade erfarenhet som Wendick-modellen baseras på. Mer om detta tar vi även upp i våra digitala kurser.
Se vår film här!
Maria Karlsson presenterade 2020 en magisteruppsats vid Umeå Universitet med titeln "Läslistor som en integrerad del i elevers läsinlärning". Det är en flermetodstudie av den tidiga läsundervisningen i årskurs 1 som följts under flera år.
Den baseras på ett ovanligt gediget underlag där hon, i samarbete med kollegorna på sin skola, under en 4-årsperiod haft tillfälle att följa elevernas läsutveckling. Detta kompletteras med kvalitativa intervjuer med både lärare och elever. Här finns mycket intressant läsning!
I studien har man utgått från gruppnivån med läsning för hela klassen enligt den modell för parläsning (kompisläsning) som vi presenterar i Intensivläsning, som ett alternativ eller komplement till insatser på individnivå.
Se hela studien på Diva-portalen
På Linnéskolan i Hässleholm har hela skolan åk 4-9 deltagit i ett projekt med intensivläsning. Man har jobbat i helklass 10 min varje dag i 5 veckor, och kan tydligt se hur detta har gjort skillnad för eleverna, där 86% ökat sin läshastighet. Av eleverna upplever 75% också att de nu läser bättre och t ex klarar att läsa textremsan på tv. Läs mer här! Läs mer här!
På Ullis Skolsida på Facebook berättar Ulrica Elisson i Leksand:
"Under förra läsåret jobbade vi mycket läsfrämjande med olika aktiviteter. En av dem var intensivläsning i helklass med alla elever i klass 5-6 en period under vårterminen. Vi såg en mycket positiv utveckling för alla elever oavsett utgångsvärde.
Detta läsår körde vi i gång direkt nu efter sommaren. När vi gjorde testet Ord per minut med eleverna första skolveckan såg vi att alla elever i åk 6, som varit med på intensivläsningen i våras, hade bättre utgångsvärden nu mot när vi startade i februari.
Även denna gång använder vi oss av Wendicks intensivläsningsmaterial. Det ska bli intressant att se hur långt alla har kommit när vi testar av alla igen v 43."
Örebro Universitet har i ett EU-projekt tillsammans med tre andra universitet i Europa arbetat fram kriterier för att analysera vilka material i matematik som fungerar inkluderande.
I den svenska delen analyseras Wendick Matte och används som exempel på ett inkluderande matematikmaterial.
- Film 1 (ca 6 min) Kriterierna + Analys
- Film 2 (ca 6 min) I klassrummet
Och här redovisas hela projektet: https://en.itm-europe.org/
I Ystad har man lagt ut en rapport från ett läsprojekt som pågått sedan 2019. "Det vi har sett är att alla elever blir säkrare läsare med Wendick-metoden. De blir snabbare på att avkoda texter och läser med färre fel. Även elever med särskilda svårigheter, som dyslexi och språkstörningar, får goda resultat."
Se hela rapporten!
En högaktuell rapport av Linda Fälth, professor i pedagogik och biträdande vicerektor för lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet, och Anna Eva Hallin, biträdande lektor och forskare vid enheten för logopedi vid Karolinska Institutet.
Forskning visar att med en effektiv läs- och skrivundervisning kan de allra flesta elever utveckla en god läsförmåga. Dagens svenska skola klarar tyvärr inte detta uppdrag. Var femte svensk elev har idag för låg läsförmåga och läsgapet till dem som läser sämst ökar.
Författarna visar bl a på att svenska lärare inte får tillräcklig vägledning i effektiv, tidig och evidensbaserad läsundervisning. Och att de svenska styrdokumenten är otillräckliga när det gäller att främja phonics-undervisning. I Rapporten föreslår författarna fem åtgärder för att stärka läsningen i lågstadiet.
Det finns många sätt att lära barn att läsa – men bara ett av dem har stöd i forskning, enligt Forskning.se. Den metoden bygger på att barnen ska lära sig att ljuda bokstäverna för att knäcka läskoden.
Detta pekas också ut som den enda metod som bevisligen kan hjälpa barn i läs- och skrivsvårigheter. Läs hela artikeln här!
PS. Det är ingen tillfällighet att Wendick-modellens språkmaterial baseras på just den metoden.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har i en stor studie 2014 bl a kommit fram till följande:
"Om barn med dyslexi får öva kopplingen mellan språkljud (fonem) och bokstäver (grafem) på ett strukturerat sätt, förbättras deras
Läs sammanfattningen av statliga SBU-rapporten nr 225
På Specialpedagogiska skolmyndighetens tjänst "Hitta Läromedel" gör SPSM en bedömning av olika läromedel utifrån specialpedagogisk synpunkt.
De redovisar bl a vilka skolformer de passar för, klassificerar vilka läromedelsegenskaper de tillgodoser och vad som konkret gör läromedlet mer tillgängligt.
Klicka här för att se vad de säger om Wendick-modellens olika material.